Regnbåge
En regnbåge är en optisk illusion som kräver vattendroppar som svävar i luften och rätt solljus och atmosfäriska förhållanden för att synas. På vintern kan man istället se halofenomen där iskristaller synns på himmelen.
Regnbåge
Det är ett optiskt fenomen som uppträder när solljus och atmosfäriska förhållanden är precis rätt – och betraktarens position är precis rätt för att se det.
En regnbåge kräver att vattendroppar svävar i luften. Det är därför vi ser dem direkt efter det regnar. Solen måste vara bakom dig och molnen rensa bort från solen för att regnbågen ska dyka upp.
Solljuset lyser på en vattendroppe. När ljuset passerar in i droppen böjs eller bryts ljuset lite, eftersom ljuset färdas långsammare i vatten än i luft (eftersom vattnet är tätare). Sedan studsar ljuset från baksidan av vattendroppen och går tillbaka som det kom, böjer sig igen när det ökar hastigheten när det kommer ut ur vattendroppen.
Varför färgerna?
Solljus består av många våglängder – eller färger – av ljus. Vissa av dessa våglängder böjs mer än andra när ljuset kommer in i vattendroppen. Violett (den kortaste våglängden av synligt ljus) böjer mest, rött (den längsta våglängden av synligt ljus) böjer minst. Så när ljuset lämnar vattendroppen separeras det i alla dess våglängder. Ljuset som reflekteras tillbaka till dig, observatören med Solljuset som kommer från bakom dig, från vattendropparna kommer att se uppdelat i alla regnbågens färger! Violett kommer att vara på botten och rött på toppen.
Varför är en regnbåge en båge eller båge?
En hel regnbåge är egentligen en hel cirkel, men från marken ser vi bara en del av den. Från ett flygplan, under rätt förhållanden, kan man se en hel cirkulär regnbåge.
Varför ser man ibland en dubbel regnbåge?
Ibland kan du se en annan, svagare sekundär regnbåge ovanför den primära regnbågen. Den primära regnbågen orsakas av en reflektion inuti vattendroppen. Den sekundära regnbågen orsakas av en andra reflektion inuti droppen, och detta ”återreflekterade” ljus lämnar droppen i en annan vinkel (50° istället för 42° för den röda primära bågen). Det är därför den sekundära regnbågen visas ovanför den primära regnbågen. Den sekundära regnbågen kommer också att ha omvänd ordning på färgerna, med rött på botten och violett på toppen.
Halo
Atmosfäriska Halos orsakas av ljus, vanligtvis från solen, månen och artificiella källor, som reflekteras och bryts av iskristaller – mindre än 10 mikrometer – som har samlats i atmosfären.
En glorias utseende bestäms av en kombination av formen på iskristallerna, deras orientering och ljusets väg genom dem. Detta styr dess konfiguration, om den är färgad och om den visar vita ringar, fläckar eller bågar.
Detta innebär att bestämning av typen av atmosfärisk halo kan ge forskare information om vilka typer av iskristaller som finns på himlen under visningen.
Atmosfäriska halos brukar delas in i två grupper, beroende på hur ofta de observeras. Vanliga halos observeras minst en gång om året i genomsnitt, medan ovanliga eller exotiska halos – som utgör cirka 1 % eller mindre av de observerade halos – ses mindre än så.
22 grader halo
Det här är den vanligaste formen av halo som ses både vid solsken och månsken. Spektrumet är omvänt mot en regnbåge och blekare. Det kan även bildas såkallade vädersolar i ytterkanten som ser ut som två bleka kopior av solen.
46 grader halo
Denna halo uppstår utanför den 22 gradiga halon. Den har samma egenskaper men är mycket blekare. Det kan jämföras med en dubbel regnbåge.
Vertikalpelare
Dessa slags ljuspelare kan ses vid låg dimma. Detta fenomen uppstår genom att ljuset reflekteras av plana sexkantiga iskristaller och kan endast ses när solen eller månen står lågt. Dessa vertikalpelare kan ibland även ses i olika färger så de bildar ett fint ljusspel på himmelen. Till skillnad från norrskenet är dessa endast rakt upp och rör sig inte som norrskenet.